Blanche Lindegren-seminariet

MousePill

Blanche Lindegren-seminariet 2018 äger rum lördag 10 februari 2018 i Verdefoajén och handlar som tidigare i huvudsak om framtidens djurfria biomedicinska forskning. 

Kärt barn har många namn, sägs det. Uppenbarligen har även ”besvärliga barn” många namn. Redan på 2000-talet så myntade forskare i USA begreppet ”pipeline crisis” (ungefär produktionskris). För ett antal år sedan myntade engelska och holländska forskare begreppet ”publication crisis” (ungefär publiceringskris). Och helt nyligen har begreppet ”translation crisis” (ungefär översättningskris) blivit ett ”inneord” bland forskare.

Alla de här begreppen handlar egentligen om en och samma sak, nämligen det allt mer besvärande problemet att djurförsök inte levererar. Begreppet ”pipeline crisis” myntades ett antal år efter att genmanipulerade möss börjat användas på bred front. Forskarna var mycket entusiastiska och lovade stora medicinska landvinningar. Resultatet blev det motsatta. Kostnaderna började skena. Antalet nyregistrerade läkemedel började sjunka.

Det här är kanske den allra viktigaste anledningen till att vi måste tänka i nya banor. Lyckligtvis finns en snabbt växande skara forskare som gör just det. Dvs tänker i nya banor, och allt eftersom överger försöksdjuren. Några av dessa får du tillfälle att lyssna på under det här seminariet.

Seminariet sponsras av stiftelsen Forska Utan Djurförsök mha det arv Blanche Lindegren efterlämnade, och samarrangeras med Linköping Vego, Djurens Rätt i Linköping och NBV i Linköping.

KGM-reduced

11:00-11:40 Karin Gabrielson Morton är sakkunnig på stiftelsen Forska Utan Djurförsök, som är en givarfinansierad stiftelse vars verksamhet sedan 1964 finansierar forskning för att ersätta och fasa ut djurförsök. Förutom att presentera Forska Utan Djurförsök, som tack vare privata givardonationer varit en pionjär och starkt drivande kraft i utvecklingen av nya djuroberoende forsknings- och testmetoder, så kommer hon också att berätta mer om den djurförsöksdrivna forskningens olika ”kriser”.

 

11:40-12:30 Judith van Luijk disputerade 2017 under ledning av professor Merel Ritskes-Hoitinga vid ”SYRCLE”-centret på Radboud-universitetet i Nijmegen, Holland och är vår första internationella talare. Judith är en av de forskare som starkt bidragit till att begreppet ”publication crisis” myntats.
Hennes arbete ger skarpa vetenskapliga belägg för att en besvärande stor andel av alla djurförsök görs till ingen eller mycket ringa vetenskaplig nytta.

Hon kommer bland annat att försöka besvara den provocerande frågan om djurbaserad forskning är sund vetenskap eller bara en modern form av offer-ritual. Hon kommer även att berätta om hur gruppens arbete lagt grunden för holländska regeringens banbrytande beslut att fasa ut djurbaserad forskning till förmån för moderna innovativa metoder.

Judith kommer att tala på engelska.

 

13:40-14:20 Andy Forreryd disputerade 2017 under ledning av professor Malin Lindstedt vid Institutionen för Immunteknologi på Lunds Universitet. Malin Lindstedt tilldelades utmärkelsen ”Nytänkaren 2017” av Forska Utan Djurförsök för hennes framstående arbete att utveckla metoder som gör det möjligt att fasa ut kemikalietester på djur inom en nära framtid.

Andy arbetar idag på företaget SenzaGen som utvecklar och säljer de testmetoder som Malins grupp utvecklat. Framförallt handlar det om metoden ”GARD” (Genomic Allergen Rapid Detection) som utan användning av djur kan användas för att testa om kemikalier är allergiframkallande.

Andy kommer att berätta om historien bakom utvecklingen av GARD, hur testet används i praktiken och berätta om företagets resa att försöka få in testet som en global standard för att bidra på internationell nivå till att minska användandet av försökdjur vid testning av kemikalier.

 

14:20-15:00 Lena Palmberg är docent och forskargruppsledare på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm. Lena har under 7 år tilldelats stöd från Forska Utan Djurförsök för sin framstående forskning.
Lena utvecklar modeller av normal och kronisk bronkit-lik luftvägsslemhinna, som bygger på avancerad tredimensionell odling av humana (mänskliga) celler.

Genom att utsätta dessa friska respektive sjuka slemhinnor för olika former av luftföroreningar kan föroreningarnas effekt på slemhinnorna studeras i detalj och på ett sätt som vore omöjligt om slemhinnorna vore del av en organism.

 

image