Blanche Lindegren-seminariet 2017 ägde rum lördag 11 februari 2017. Seminariet handlar om djurfri biomedicinsk forskning.
Allt sedan tiden för de gamla egyptierna, så har djur varit föremål för människans strävan att förstå hur människokroppen fungerar. I och med senare års tillkomst av avancerad genmanipulering har många forskare hoppats att studier av genmodifierade möss skulle avancera den biomedicinska forskningen. Resultatet har snarare visat sig bli det motsatta. Allt färre verksamma mediciner når marknaden och det sker till priset av allt mer astronomiska summor.
Tack vare insatser av visionära forskare har emellertid en helt annan banbrytande utveckling ägt rum sedan mitten av 1900-talet. Nämligen utvecklingen av nya moderna metoder som fokuserar på människor istället för på djur. I det här programmet kom experter och forskare från Linköping, Stockholm, och Lund att berätta om de senaste rönen inom denna spännande utveckling.
Seminariet var ett samarrangemang med Djurens Rätt i Linköping, stiftelsen Forska Utan Djurförsök och NBV Linköping.
11:00-11:40 Introduktion av Karin Gabrielson Morton
Karin Gabrielson Morton är sakkunnig på stiftelsen Forska Utan Djurförsök, som är en givarfinansierad stiftelse vars verksamhet sedan 1964 finansierar forskning för att ersätta och fasa ut djurförsök. Hon kom att presentera Forska Utan Djurförsök, som tack vare privata givardonationer varit en pionjär och starkt drivande kraft i utvecklingen av nya djuroberoende forsknings- och testmetoder. Hon kom också att ge en exposé över den snabba utveckling av djuroberoende metoder som ägt rum sedan mitten av 1900-talet.
11:40-12:20 Föreläsning av Gunnar Cedersund
Gunnar Cedersund är universitetslektor vid institutionen för medicinsk teknik på Linköpings universitet. 2015 tilldelades Gunnar den då helt nyinstiftade utmärkelsen ”Nytänkaren” av stiftelsen Forska Utan Djurförsök för arbetet med ”datorbaserade modeller”.
Han kom att berätta om den snabba och framgångsrika utvecklingen av datorbaserade modeller som verktyg för att utveckla nya läkemedel och behandlingar. Det är en utveckling som redan resulterat i att amerikanska läkemedelsmyndigheten ”Food and Drug Administration” redan godkänt en datorbaserad modell som ersättning för försök på djur i samband med test av behandlingar av diabetes typ 1-sjukdomar.
Gunnar presenterade sin grupps arbete att utveckla matematiska modeller för att studera och förstå människokroppen. Bl a får vi veta mer om deras framgångsrika arbete att vidareutveckla den redan godkända modellen av diabetes typ 1 för att förklara hur diabetes typ 2 uppkommer och kan behandlas. Vi får också en förklaring på varför diabetes är så svårt att studera mha möss.
13:40-14:20 Föreläsning av Anna Herland
Anna Herland doktorerade 2007 vid Linköpings Universitet och är idag forskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit verksam vid Karolinska Institutet i Stockholm samt på Harvard University i Massachusetts, USA.
2016 tilldelades Anna utmärkelsen ”Nytänkaren” av stiftelsen Forska Utan Djurförsök för arbetet med så kallade ”integrerade organkretsar”. Det är en teknik som bygger på odling av miniatyrorgan som sedan kan kopplas samman till ”kretsar” för att i olika grad efterlikna människokroppens funktion. Genom att basera dessa odlade miniatyrorgan på människoceller, så kallade IPS-celler, så ökar förutsättningarna för att de allt eftersom efterliknar människor betydligt bättre än t ex möss och råttor.
Anna har framförallt arbetat med ett av kroppens mest komplexa organ, nämligen hjärnan. Hennes modell av hjärnan har goda förutsättningar att ersätta djurförsök i medicinsk forskning, särskilt inom forskning om hjärnans sjukdomar som t ex Alzheimer.
14:20-15:00 Föreläsning av Kathrin Zeller
Kathrin Zeller är forskare på Institutionen för Immunteknologi vid Lunds Universitet. Efter grundutbildning till kemiingenjör och en master of science i biomedicinsk teknik i Tyskland så doktorerade hon 2012 vid Uppsala Universitet.
Kathrin arbetar i en forskningsgrupp, ledd av professor Malin Lindstedt, med att utveckla cellbaserade testsystem för att förutse kemikaliers förmåga att förorsaka hudallergi. Traditionellt används djur, främst marsvin och möss, för sådana tester. Gruppen utgår från mänskliga celler som liknar immunceller i sina testmetoder.
Lagstiftning i Europa och andra regioner förbjuder numera användning av djur för test av kosmetika och ställer högre krav på test av andra kemikalier. Det har inneburit ett stort intresse för gruppens arbete och bland annat lett till bildandet av Lunda-företaget SenzaGen som erbjuder industrin tester baserade på gruppens metoder.
15:00-15:30 Avslutande diskussioner och sammanfattning under ledning av Karin Gabrielson Morton
